Biofeedbackterapi innebär att man lär sig att minska muskelspänningar i huvudet och nacken eller att ändra blodflödet, vanligtvis genom att värma händerna (ett indirekt men lätt mätbart sätt att minska stressrelaterade reaktioner). I de flesta fall kombineras biofeedback med avslappningsträning. Detta innebär att man övar långsam bukandning, fokuserar på känslor av tyngd och värme i olika delar av kroppen eller visualiserar positiva bilder. Även om resultaten av biofeedback och avslappningsträning i allmänhet är likartade finns det experimentella och kliniska bevis för att tillägget av biofeedback kan öka avslappningens effektivitet, särskilt för personer som inte får goda resultat av enbart avslappningsterapi. När träningsmetoden är anpassad till patientens nivå har biofeedback och avslappningsterapi visat sig vara effektiva i många olika åldrar, från barn till äldre.
Varje jämförelse av resultaten i ett stort antal studier visar på en genomsnittlig minskning av huvudvärk från 45 % till 60 % för migrän och huvudvärk av spänningstyp (beroende på hur huvudvärken mäts). Denna svarsfrekvens motsvarar ungefär effektiviteten hos vissa läkemedel, t.ex. betablockerare (propranolol) för migrän och tricykliska antidepressiva medel (amitriptylin) för huvudvärk av spänningstyp. Kombinationen av biofeedback och läkemedel kan ge överlägsna behandlingsresultat. Till exempel är den genomsnittliga förbättringen av migrän med propranolol 44-55 %. När propranolol lades till biofeedback fann man i en nyligen genomförd studie en signifikant ökning av effektiviteten för kombinationen av propranolol och biofeedback (79 %) jämfört med enbart biofeedback (54 %).
När är biofeedback effektivt och för vem? Även om de definitiva svaren på dessa frågor ännu inte är säkra, har klinisk forskning visat på ett bättre svar på behandlingen hos personer som kan höja handtemperaturen över 95°, öva tekniken hemma, lära sig att vara noga uppmärksam på fluktuationer i spänningen under dagen och tillämpa korta avslappningstekniker på daglig basis. Det finns vissa preliminära bevis för att personer som får en känsla av självförtroende – en övertygelse om att de faktiskt är kapabla att utöva viss kontroll över sin fysiologi och huvudvärk – uppnår ett bättre resultat oavsett vilken nivå av fysiologisk kontroll som faktiskt uppnås. Om detta fynd stämmer kan det vara så att de som utvecklar en sådan tro på en intern locus of control är mer benägna att tillämpa en mängd olika coping-tekniker utöver den frekventa utövningen av biofeedback-färdigheter, vilket ökar deras chanser att minska huvudvärken.
I en uppföljningsstudie av 154 biofeedback-patienter med kombinerad migrän- och spänningshuvudvärk fann Dr. Jeff Pingel och jag att 80-84 % rapporterade att de hade lyckats förebygga stressrelaterad huvudvärk. Däremot rapporterade dessa patienter mindre framgång när det gällde att förebygga migrän (34 %) och huvudvärk av spänningstyp (56 %) som utlösts av andra faktorer, t.ex. menstruation eller väderförändringar.