Anatomi och fysiologins historia, terminologi & Homeostas
Förrän i modern tid existerade anatomi & fysiologi inte som en ”vetenskap” —
medicinens historia speglar anatomins & fysiologins historia.
Främre tid (förinspelad historia): ”Shamaner” var de personer som hade kunskap
om kroppens funktioner, användningen av örter osv.
”Helare” har traditionellt sett tre nödvändiga egenskaper:
1.Kunskap
2.Auktoritet
3.Koppling till det övernaturliga
Babylon
Första nedtecknade bevis för medicin som yrke.
Hammurabis kod innehöll regler som rörde medicin och tjänstefel.
”Om en läkare gör ett stort snitt med en operationskniv och
botar det, eller om han öppnar en tumör (över ögat) med en operationskniv
och räddar ögat, ska han få tio siklar i
pengar.
Om patienten är en frigjord man, får han fem siklar.
Om han är slav hos någon, skall hans ägare ge
läkaren två siklar.
Om en läkare gör ett stort snitt med operationskniven,
och dödar honom,
eller öppnar en tumör med operationskniven och skär ut ögat,
skall hans händer huggas av.
Om en läkare gör ett stort snitt i en frigiven mans slav,
och dödar honom, skall han ersätta slaven med en annan slav.
Om han hade öppnat en tumör med operationskniven och tagit ut
sitt öga, skall han betala halva sitt värde.
Om en läkare helar ett brutet ben eller en sjuk mjukdel hos en
man, skall patienten betala läkaren fem siklar i pengar.
Om det var en frigiven man skall han betala tre siklar. Om han var en
slav skall hans ägare betala läkaren två siklar. ”
Vid användning av örter/droger, t.ex. opium.
Ber ansågs vara bra för hjärtat och levern.
Angammalt Egypten: Hög grad av medicinsk kunskap vilket framgår av
många medicinska papyrus.
Omskärelse: Tidigaste dokument om omskärelse: övergångsritual för pojkar.
Grekiska forntida greker
Balans mellan de fyra kroppsvätskorna eller ”humörämnena”. Blod (från hjärtat, sanguine), galla
(från levern; choler), svart galla (från mjälten; melankolisk) och slem (från
hjärnan; flegmatisk). Korrelation till fyra årstider och de fyra elementen.
Hippokrates — ”Medicinens fader”. Född 460 f.Kr.
Han betonade naturliga orsaker till sjukdomar snarare än gudarnas missnöje.
Observationsmedicin som fokuserade på patienten och patientens
omgivning, dvs. ”holistisk”.
Hippokratiska läkare betonade detaljerad observation av patientens kropp och
kroppsprodukter (svett, urin, öronvax, avföring etc.).
”Hippokratisk ed” & idealiserade läkare.
Askelpiuskult, cadeceus ursprung
Aristoteles — datainsamling, embryologiska observationer. ”The History of
Animals”, ”On Sense and the Sensible” och ”Parts of Animals” är några av de tidigaste skrifterna som ägnas åt anatomi, fysiologi och allmän biologi.
Aristoteles trodde att hjärtat var intelligensens säte. (Herophilus och Platon
trodde att hjärnan var det).
Ptolemaios inrättade ett museum i Alexandria i Egypten. Dissektioner tillåtna
under en kort tid.
Kinesisk medicin
Kinesisk medicin betonade i likhet med den grekisk-hippokratiska traditionen balans
(taoistisk filosofi) och var i första hand icke-invasiv (pulsmätning, observation, utfrågning av patienten).
Hälsan upprätthålls när det råder balans mellan ”yin” (kvinnligt eller den
skuggade aspekten, jorden, mörkret, månen och passivitet) och ”yang” (manligt, ljuset, solen, himlen, den aktiva principen i naturen). Det finns fem ”element” i traditionell kinesisk medicin: trä, eld, jord, metall och vatten – vatten och metall förknippas med yin, trä och eld förknippas med yang, medan jord tillhör både yin och yang eftersom den stöder båda.
Romersk tid
Galen — Andra århundradet e.Kr. ”Anatomins fader”. Observatorisk &
experimentell. Kirurg för gladiatorer i Pergamon (Turkiet). Flyttade till Rom och blev så småningom läkare åt kejsar Marcus Aurelius. Utförde banbrytande experiment om cirkulation, andning, urinbildning och
nervsystemet. Betonad på anatomisk noggrannhet, men kom ofta till
felaktiga slutsatser utifrån noggranna observationer. Galens verk: Om de naturliga förmågorna. Många av Galens skrifter har gått förlorade. Galen betraktades som en dogm av kyrkan i cirka 1500 år.
”Sjukhuset” — från hospice som bildades av tidiga kristna för att tjäna de
fattiga. (Liknande hospice inrättades av buddhister i Indien och Sri Lanka).
Medelåldern
”Folkmedicin” var dominerande. Grekiska och romerska läror gick förlorade.
Några kvinnliga figurer av betydelse: Metradora, Trotula och Hildegard av Bingen.
Metrodora och Hildegard sammanställde båda kataloger över sjukdomar och
behandlingar.
Hildegards medicinska och mystiska skrifter överlappade ofta varandra.
Liten europeisk utveckling inom anatomi och fysiologi. Kyrkan förbjöd
dissektion av människor fram till 1235. Galen betraktades som dogm och personer som ifrågasatte Galens skrifter var illa sedda, ibland brändes de på bål.
Islam
Arabiska muslimer och arabiska judar (t.ex. Treatise on Hygiene av Rabbi
Moses Maimonides eller Moshe ben Maimon) hade dock välutvecklade medicinska metoder, många anpassade från grekiska och romerska läror. Den första ”medicinska skolan” i Europa på 800-talet hade många muslimska och judiska läkare. Arabien bevarade många grekiska och romerska texter och återinförde dessa texter i Europa. Rhazes (Al-Razi) och Avicenna (lbn-Sina) var nyckelpersoner inom den islamiska medicinen.
Många asiatiska och indianska kulturer i Nya världen hade en mer avancerad
kunskap om medicin än européerna vid denna tid. Asiatiska indianer kände till diabetes och visste att kosten kunde påverka den; tidiga redogörelser för ”vaccinering” (egentligen variolering).
Medicin i Nya världen före Columbus
Indianerna i Nya världen introducerade indirekt curare, kinin, ipecac och behandling av skörbjugg
till européerna.
Aztekerna hade detaljerade kunskaper om anatomi, särskilt hjärtat, från
människooffer.
Renässans:
Fler dissektioner i takt med att kyrkans grepp om vetenskapen försvagades.
DaVinci: ”Vetenskap kommer genom observation, inte genom auktoritet”. Slog samman konst och
anatomi.
Andreas Vesalius: Publicerade ”De Humani Corporis Fabrica” 1543 när
han var 28 år.
Han kallas ”den moderna anatomins fader” på grund av sina exakta anatomiska
observationer. Utmanade de galeniska lärorna.
17:e och 1700-talet:
William Harvey beskrev blodcirkulationen (utmaning av Galen
redogörelse för cirkulationen) i sin ”On The Movement of the Heart and Blood in Animals” år 1628. Beskrev blodets flöde i ett kretslopp.
Anton van Leeuwenhoek — använde mikroskop, observerade ”celler” och
”djurkroppar”. Första rapporten om spermatozoer, blodkroppar och strimmor i muskler.
Descartes — filosof/forskare. Delade upp sinne och kropp. Tillskrev kroppsliga
funktioner till mekanistisk analys. Tidig modell för ofrivilliga reflexer.
Tänkte att tallkottkörteln var platsen för själen, eller ett anatomiskt gränssnitt
mellan ”andar” i kroppen. I grund och botten hade han en hydraulisk syn på kroppen
— nerver var ihåliga rör som ledde andar — andar blåste upp
muskler.
Jenner — vaccinering mot smittkoppor utvecklades från kokain. Så småningom
ersatte vaccination ”variolation” (användning av extrakt från smittkoppssår för vaccinering) som hade använts i Europa och Asien i århundraden. Lady Montagu rapporterade om användningen av variolation (ofta felaktigt rapporterad som vaccination) i Turkiet, men metoden slog aldrig igenom bland överklassen i England.
Influerad av den grekiska humoralteorin tillämpades blodsutgjutning i stor utsträckning
i Europa och Amerika från medeltiden till långt in på 1800-talet.
1900-talet:
Växt av den vetenskapliga metoden inom anatomi, fysiologi och medicin.
Formulering av cellteorin — Celler som livets grundläggande enhet (strukturella och funktionella enheter) och ”alla celler
kommer från redan existerande celler”. (utom den första cellen). Spontan generering
avvisas
Germteorin om sjukdom. Framsteg inom mikroskopi, färgningstekniker.
Pasteur: bidrog till ”bakterieteorin om sjukdomar”.
Galvani och Volta — elektrisk natur hos muskel- och nervfunktion.
Darwin — jämförande anatomi är en återspegling av evolutionära processer
snarare än separata skapelser av Gud.
Kirurgiska framsteg; framväxten av aseptisk kirurgi och anestesi.
20:e århundradet
Upptäckten av den mendelska genetiken.
Kromosomernas roll i arvet.
Upptäckten av insulin
Elektronmikroskopet gjorde det möjligt att finfördela anatomiska strukturer, t.ex.
muskelfibrer, synapser.
Upplysning av protein- och DNA-strukturer.
Växt av biokemiska och molekylära tekniker.
Cellbiologi, molekylärbiologi, utvecklingsbiologi (embryologi) osv. bidrar alla
till studiet av modern anatomi och fysiologi.
Bildteknik — Röntgenstrålar, datortomografi, MRT osv.
Vad är liv egentligen?
Fysiologisk definition — En cell eller organism har:
1) Reaktionsförmåga eller irritabilitet: förmåga att reagera på förändringar i miljön.
2) Rörelse eller kontraktilitet
3) Metabolism – innefattar andning, matsmältning, absorption, cirkulation,
syntes, sekretion och utsöndring.
4) Tillväxt
5) Reproduktion
Virus betraktas ofta som ”icke levande” eftersom deras reproduktion endast kan ske med celler, men de består av protein och har DNA eller RNA.